Skylt Kesebacksstugan

Byggnadsstil och användning

Stugan var från början hopbyggd med fähuset med bostadsdel i ena halvan och djurstall i den andra. Stugan är byggd som en framkammarstuga d.v.s. en enkelstuga med en framkammare tillbyggd med en stocklängd på stugans yttergavel. Stugan byggdes sedan om med kammare och liten köksdel. Efter det har stugan byggts ut med ytterligare ett litet rum.

I kyrkböckerna kallas huset bara för ”stugan”. Det betyder sannolikt att det inte var ett torp – en torpare arrenderade hus och jord av jordägaren och torpen hade namn. Det kan ha varit en backstuga, dvs bostad för en jordlös lantarbetare som arbetade som daglönare under gården Manered. De som bodde i backstugor hade i allmänhet bara ett potatisland och ett fåtal mindre djur.

Kesebacken slutet av 1800-talet
Kesebacksstugan (i mitten) i slutet av 1800-talet innan radhuslängan Lyckås har byggts. De flesta av uthusen är numera rivna. Korpås ses till vänster på bilden.

Gibson köper mark

William Gibson hamnade i Jonsered när han och hans kompanjon, tillika svåger,  Alexander Keiller fick möjlighet att köpa Jonsereds säteri med tillgång till Säveåns strömmar. Där kunde de bygga ett mekaniskt spinneri och väveri. De ägde från början bara säteriets mark och därför låg de första arbetarbostäderna på fabriksområdet. Men det dröjde inte länge förrän Gibson började köpa in jord i anslutning till säteriet. Området där Kesebacksstugan ligger, var bland de första som förvärvades och i närheten av stugan byggdes radhuset för tjänstemän, Nybygget, liksom Korpås med bostäder för arbetare.

I en lång rad strävar män, kvinnor och barn uppför Kesebacken efter arbetsdagens slut. Nattvaktsstugan (Kesebacksstugan) till höger på bilden från omkring 1900.

Det var konstant brist på bostäder för arbetsstyrkan på fabriken. Om tidigare bebyggelse inte låg i vägen för nybyggnation utifrån familjen Gibsons planering för samhället, fick de gamla husen tillsvidare vara kvar som bostäder för arbetarna på fabriken. De flesta äldre hus som fanns när samhället Jonsered började byggas, revs efterhand men Kesebacksstugan blev kvar om än i ett mycket ombyggt skick.

Det fanns också ett behov av bostäder för arbetare med nyckelfunktioner på fabriken. Nattvakt var en sådan och den som var nattvakt fick tillgång till stugan som bostad pga dess närhet till fabriken. Därför kallades den förr Nattvaktsstugan.

kesebackstugan omkr 1900
Kesebacksstugan omkring 1900. Stugan ägs idag av Partille kommun men disponeras av Jonsereds Hembygdsförening.

Läs mer om kontor och bostäder

Klicka på bilden för att komma tillbaka till Kontor och bostäder,

Brackegården var den första arbetarbostaden och låg alldeles intill fabriken.I ett av rummen låg en skola och i ett annat handelsboden. Klicka på bilden för att läsa mer om Brackegården.

Nyegården byggdes på 1840-talet när det behövdes fler arbetarbostäder. Här finns nu ett bostadsmuseum i en av lägenheterna. Klicka på bilden för att läsa mer om Nyegården.